Väggtjocklek i formsprutning: regler, intervall och vanliga misstag
Väggtjocklek är det första en formkonstruktör tittar på — och det vanligaste skälet till att en CAD-modell skickas tillbaka för omarbetning. Tjockleken styr fyllning, kylning, krympning och i slutändan styckpriset. Här är reglerna som gör att din detalj går att tillverka från första T1-provet.
Rekommenderade intervall per material
| Material | Rekommenderad väggtjocklek |
|---|---|
| ABS | 1,2–3,5 mm |
| PP | 1,5–3,0 mm |
| PE (HDPE/LDPE) | 1,0–4,0 mm |
| PC | 1,5–4,0 mm |
| PA6/PA66 | 1,0–3,0 mm |
| POM | 1,5–3,0 mm |
| PMMA | 1,5–4,0 mm |
| TPE/TPU | 1,5–3,0 mm |
| Glasfiberfyllda plaster | 1,5–3,5 mm |
Värdena gäller för normala flödeslängder. Långa, smala detaljer kräver den övre delen av intervallet.
Varför jämn tjocklek är regel nummer ett
Plast krymper 0,4–2,5 % när den stelnar, beroende på material. En tjock sektion håller sig varm längre och krymper mer än en tunn intilliggande. Resultatet är vajmärken på motstående yta, inre spänningar och deformering efter utstötning. Jämn tjocklek ger jämn kylning, jämn krympning och en rak detalj.
Hur du hanterar nödvändiga tjockleksändringar
När funktionen kräver en tjockare sektion: gör övergången som en ramp med förhållandet 1:3 (längd:tjockleksskillnad), aldrig som ett skarpt steg. Urgröp tjocka volymer och bygg upp styrkan med revben och tappar i stället — ett revben på 50 % av väggtjockleken ger nästan samma styvhet utan krympproblemen.
Tunn är inte alltid billigare
Under materialets minimum stiger spruttrycket brant, och smältan kan frysa innan kaviteten är fylld. Tunnväggiga detaljer under 1,0 mm är en egen disciplin — se tunnväggig formsprutning. För standarddetaljer är 2,0–2,5 mm oftast den ekonomiska sweet spoten.
Kyltiden styr priset
Kyltid växer ungefär med tjockleken i kvadrat. Att sänka väggen från 3,5 till 2,5 mm kan korta cykeltiden med 40–50 % — ofta den enskilt största kostnadsbesparingen i ett projekt.
Nordmould granskar alltid väggtjocklekar i den kostnadsfria DFM-granskningen och föreslår konkreta tjockleksändringar med beräknad effekt på cykeltid och pris.
Relaterade guider
- Avdragningsvinklar i formsprutning
- Revben och tappar: dimensionering
- Krympning: tal per material
- Styckkostnad i formsprutning
- Tunnväggig formsprutning
Skicka din 3D-modell till Nordmould för en kostnadsfri DFM-granskning — väggtjocklekskontroll ingår alltid.
Vanliga frågor
Vad är en bra standardväggtjocklek för formsprutna detaljer?
För de flesta tekniska plaster ligger en säker standard på 2,0–3,0 mm. ABS klarar 1,2–3,5 mm, PP 1,5–3,0 mm och PC 1,5–4,0 mm. Under 1,0 mm krävs ofta högre spruttryck och specialprocesser.
Varför måste väggtjockleken vara jämn?
Plasten krymper när den svalnar, och tjocka sektioner svalnar långsammare än tunna. Tjockleksskillnader skapar ojämn krympning som ger vajmärken, inre spänningar och deformering. Jämn tjocklek är den enskilt viktigaste DFM-regeln.
Hur gör jag om detaljen måste ha olika tjocklekar?
Utforma övergången gradvis med ett förhållande om 1:3 — en konisk ramp där längden är tre gånger tjockleksskillnaden. Undvik aldrig skarpa steg. Urgröp tjocka sektioner och ersätt dem med revben där det är möjligt.
Är tunnare väggar alltid billigare?
Nej. Under materialets rekommenderade minimum stiger spruttrycket kraftigt, cykeltiden kan förlängas och fyllnadsproblemen ökar. En vägg på 2,5 mm är ofta billigare totalt än en på 1,2 mm som kräver högre maskinlåskraft och ger mer kassation.
Vad händer om väggen är för tjock?
Tjocka väggar förlänger kyltiden proportionellt mot tjockleken i kvadrat — 4 mm kyler ungefär fyra gånger långsammare än 2 mm. Det höjer styckpriset direkt och ökar risken för vajmärken och ihåligheter i mitten av sektionen.
Senast granskad: 2026-08